Tiden går fort

Tiden har verkligen gått fort nu känns det som. Angelina är 10 månader o om bara 2 månader så fyller hon ett år! Vars har det senaste året tagit vägen? Jag som brukar tycka att tiden går så sakta annars nu känns det som att den har flugit fram i en rasande fart. Angelina hon

utvecklas precis så som hon ska o har nu börjat att försöka dra sig upp till stående med hjälp av bord o andra saker. Hon sitter riktigt stadigt nu o hon vill verkligen utforska precis allt nu som hon kan få tag på o får hon inte tag på det så ser hon till att hon får tag på det :-)

Nu den senaste tiden så har jag fått erkänna att jag faktiskt inte orkar med att göra allt det som jag vill o tror att jag ska orka med. Jag orkar inte med att göra allt o ta på mig en massa saker att göra o strunta i kroppens signaler då den verkligen försöker säga att den verkligen INTE orkar med det jag gör med den. Jag har nu känt det som att jag har varit på väg in i väggen då jag har pressat kroppen så pass mycket o det får bara INTE hända! Så nu har jag börjat försöka tänka om o lyssna på kroppen o även om det känns fel så säger jag till att jag inte orkar. Det har börjat lätta o jag känner det inte som att jag ska gå in i väggen nå mer men det tar tid. Att tänka om o ändra på såna tankar det tar tid o jag lär mig varje dag att jag måste acceptera den sjukdom jag faktiskt har. Jag är inte dålig för att jag har den o det är INTE mitt fel att jag har den o inte orkar fast jag alltid har trott det.

Sommaren gick över fort i år tycker jag men det har hänt en hel del saker så det är ju inte så konstigt att det har gått fort då man har en massa annat att tänka på. Jag hoppas bara nu att det kommer att hålla sig lugnt o att det bara kommer att ske bra saker för mig o mina älskade runt omkring mig. Vi har fått nog av tråkigheter nu den senaste tiden som räcker för resten av livet!

Nä nu ska jag fortsätta med att fixa med dom julklappar som jag håller på att planera med o fixa med att få tag på *ler hemlighets fullt*

Ha det bra alla :-)

/Mia